***

I onsdags vart det skytte. Som sagt så är den här AK4:an inget optimalt vapen för mig pga av min storlek men där är inget att göra åt än att göra det bästa. Liggande skjutställning och sittande skjutställning gav hyffsad målbild och jag var nöjd. Löjtnanten med. Som han uttryckte det: Jag trodde du skulle bli vårt problembarn men det gick ju hur bra som helst. Löjtnanten nöjd, jag nöjd - alla nöjda och glada. Eller inte.

För sedan kom sjukvårdspasset. Med 200 meters bärning i kuperad terräng övber stockar och stenar i hal snö, uppför och nerför. Det var svinjobbigt. De andra är ju liiite större än mig och det blev astungt att bära. Pga av terrängen så ramlade vi flera gånger och slet och slet och slet och hade det varit på allvar hade den stackars "skadade" nästan dött snabbare av bårbärningen än av sin skada. Tog i med de sista krafterna - VERKLIGEN de sista och stupade in i mål. Men det var inte nog. Sedan var det bårbärning med bårmatta, släpande av kamrater i snön, och vissa försök till brandmanslyft med medvetslös person. De flesta var redan helt jäkla färdiga efter bårbärningen så ni kan tänka er hur det gick.

Blir så satans förbannad närjag inte fixar saker jag får i uppgift att fixa. När jag inte orkar hela vägen. Att ta motgångar är inte min starka sida direkt. Sedan kan man ifrågasätta pedagogiken med övningarna som visades av utvilade instruktörer och sedan skulle vi fixa det själva utan vidare hjälp och instruktion. Kändes som att målet för övningen ist var att vi skulle bli fullständigt utmattade och sedan få misslyckas om och om igen så att någon kunde skälla på en och tala om hur värdelös man var. Undrar om det är ett behov man har som ung och oerfaren och nybakad. Om man är så rädd att inte vara auktoritär nog att man måste sätta upp en hård fasad och bete sig som ett svin för att må bra själv och känna sig "hård". De yngre är rädda och köper det.. det gör inte jag. Lyser osäkerhet i mina ögon. Så jäkla löjligt.

Ladda, patron ur, ladda, patron ur, ladda, patron ur.. och kalla fötter, kalla händer. Sedan äntligen skytte! Fick en förkortad kolv levererad idag med stort besvär då det igår visade sig vara omöjligt för mig att skjuta med orginalkolven - för korta armar, haha! Nådde inte ens  fram med fingert till avtryckaren. Men idag med nya kolven gick det "precis". Vi började med att skjuta in vapnena idag och justera rödpunktssiktet.

Ytterligare en superkall men härligt fin dag. Men jag undrar om jag kommer att vänja mig vid kylan egentligen- hatar att frysa och frysa gör man rätt ofta här. Känns som det finns endast två lägen - antingen svettas man ihjäl pga ngn fysisk övning, typ marsch med stridspackning, stridsväst och vapen. Eller så står man ganska stilla och då fryser man utav bara helvete.. Sen blir allt så jäkla bökigt att handha - snö överallt och så måste man försöka arbeta i handskar som är 17 nr för stora. Allt är fan ta mig förstort här. Men så är det att vara liten. Håll käften och le.

Dagens konstaterande: Har tydligen dvärgarmar..

Ta ihop, ta isär, ta ihop, ta isär, ta ihop, ta isär och SÄKI prov på det. En mysig dag med AK4.an. Och vilken dag sedan! Superkallt härligt friskt och torrt väder med solglimtar! Helt underbart!! Tog med kameran ut för att fota men den frös ihjäl och har inte återhämtat sig än. Det är objektivet som inte fungerar längre tyvärr. Så nu är mina 6000 i muckarbidrag nere på minus 4000:- om jag ska ha en ny kamera med. Och kamera MÅSTE jag ju ha!
Nu somnar jag snart sittandes men måste börja plugga vapendelar tills imorn.. ÄR SÅ TRÖÖÖÖÖTT!  

Dagens konstaterande: Tydligen har jag inte varit snäll, för min karma verkar helt fucked up på det ekonomiska planet..

Igår hade jag permission på eftermiddagen för att åka till Stockholm och vara med på Björns polisexamen i Blå Hallen. Resan dit var kaosartad.. Blev först sen för vi var mitt inne i vapenutbildning när jag skulle avbryta och sedan så tog det nästan en halvtimme att gräva fram bilen under ett ton is. När jag väl kommer iväg ser jag på hastighetsmätaren att bensinen är på sista versen och Kvarn ligger mitt ute i ingenstanset utan en mack i sikte..

Dessutom hittar jag inte i Linköping och hade inte fått fram nån vettig karta till Centralstationen. Stressfaktorn var en aningens aning nära maxgränsen där faktiskt.. Bensinen räckte typ precis in till centralstationen och jag hittade rätt så pass precis att jag sprang upp på spåret när tåget stannade på perrongen och 2 minuter senare tuffade det iväg till Stockholm.. PUH!!

Mötte upp med Christel och Ferenc i Blå hallen och avnjöt en jättefin ceremoni när 10 klasser nybakade poliser fick sina examensbetyg under högtidliga former med vacker musik och trevliga tal. Efteråt avnjöts en stillsam middag med något "tjurigt" mediumstekt på planka. Sedan var det tillbaka till verkligheten i Kvarn och 01.30 kröp jag ner i min goa gnissliga säng och sov tills klockan tjöt 05.30 för ännu en härlig dag på Helikopterflotiljen!


Dagens konstaterande: Tydligen redan "grön"skadad - i Stockholm kom jag på mig själv att gå rakt bakom och i takt med alla så fort vi transporterade oss till fots. Sanslöst..


Här skulle vara en trevlig bild från Blå hallen men internetet funkar inte så bra här och det tar flera minuter att ladda en jäkla sida så en bild kan jag glömma att ladda upp. Får samla allt i en fotovisning på nästa permis ist.

Bild i efterhand.

Idag har vi haft sjukvård hela dagen - kallt väder blocket om köldskador mm. Har haft en killes äckliga fötter i armhålan. Känner mig nästan våldtagen i armhålan, haha ;) Vi avslutade med två timmars prov och omprov - vi skulle göra provet tills vi blev godkända om så det skulle ta hela natten. Som tur var så räckte det med två gånger för min del. Sedan var det uppställning och logementsvisitation kl 23.00 med lite uppläxning och order att gå upp 30 min tidigare imorgon. Dvs 05.30. Kul. Riktigt kul. Får väl gå och knyta mig nu då efter en välförtjänt dusch med särskilt noga rengöring i armhålorna!

Dagens konstaterande:

* Dildar är världens coolaste namn på världens häftigaste arab, haha!!! 
   (och JA, killen heter faktiskt så!)

MÅNDAG:

* Jag är minst på hela plutonen, men absolut snyggast! ;)


TISDAG:

Nu är jag som sagt inskriven och registrerad som värnpliktig soldat påhelikopterflottiljen i Kvarn. Som Kaptenen sa så ska det klargöras att här utbildas vi inte till några hemvärnssoldater. Hemvärnet kommer senare och kanske bara för vissa av oss. Här utbildas vi till soldater och inget annat. Skyttesoldater. Och tydligen är vi sista kullen som gör utbildningen enligt pliktlagen på helikopterflottiljen så vi blir lite historiska ;)

Vi bor i superfräscha kaserner som är helt nybyggda sedan ett år tillbaka och 8 man på varje logement, plats för 12 så gott om plats med andra ord.  De här första dagarna har det varit riktigt långa dagars ”inskolning” med tillpassning av materiel och en massa exercis och exercis och exercis och lite exercis till, tillpassning av materiel – stridsväst mm, sytjänst, vård av kängor - infettning, information, och uppläxningar hit och dit. Mest repetition för min del vilket är ganska skönt.

Vi började med att få lära oss bädda sängarna på militäriskt vis dvs superordentligt och perfekt sträckt. Hade inte gjort det innan och trodde det skulle bli lite meckigt att få ihop men eftersom jag själv är lite av en pedant så vart det inga problem och jag bäddar tjusigt på ett kick! SNYGGT och inte ett veck i syne!!

Vi har även hämtat ut all personlig materiel – en hel del och inget som passar såklart så jag har fått ränna till förrådet 2 mornar i rad och det tar sin lilla stund då det ligger en bra bit bort. Turbofrukost med andra ord. Och äta bör man för vi rör på oss en hel del och det är inte det kuliga vädret ute heller.  Tyvärr är förhållningsättet på förrådet att man tager vad man haver.. Har de inte rätt storlek till en så får man klara sig med det där är. Blev lite förbannad – vad fan! Det här ska vara det moderna försvaret 2010 och jag ska FAN ha ett par kängor som passar! Förstår ju och var beredd på allt annat som handskar och strumpor inte passar och är mer One Size men kängor är en sak som faktiskt är viktigt och de ska passa om jag ska fungera som en bra soldat i strid. Punkt. Jag har t.o.m förmeddelat min skostorlek sedan långt tillbaka. Så jag meddelade Kaptenen att de fick specialbeställa till mig för jag ska iaf ha kängor som passar. PUNKT! (Den moderna soldaten har krav!)

Sedan har vi fått lära oss att klä oss korrekt. Det var det striptease i korridoren med gemensam påklädning på dagisnivå, där befälen bad oss visa en strumpa och när alla hade samma strumpa i handen befalldes vi ta på den. Spännande att se utbudet av manliga kalsonger i dagens Sverige och att se en massa pojkar väldigt generade över att behöva stå i bara kalsingarna och inte våga möta mig med blicken. Hahaha!! Sött..

De flesta är runt 20 men ca en tredjedel av oss är mellan 25-30 och det är ganska skönt att ha lite äldre sällskap med! Lite mer utbyte och gemenskap och det är viktigt när man är iväg så här. Men i storts sett är det en härlig samling soldater och jag trivs super med gott sällskap och många garv. Det här kommer att bli skitbra!!! Utan tvekan! Trots kylan..

Ja resan till Kvarn började ju jättebra! Ett stort stenskott mitt på rutan - SMACK! 1700:- i självrisk, tji tjing! Och vi hade inte ens passerat Malmö. Så kul… Särkilt när man har en lön på 2000:- de här 3 månaderna.  Får ju ett muckarbidrag på 6000:- när vi slutar dock men jag hade tänkt köpa en tjusig ny klocka då ju. Det kan jag iofs fortfarande men med stenskottet också så blir det inte så jäkla mycket kvar och det känns lite fel att bränna alla 6000:- på en gång. Eller..? NÄÄÄÄÄ! Men jag hade hellre gjort lite roligare saker än byta en vindruta på en bil som inte är min för de pengarna. Surt sa räven.

This..




or this??

Jaha..då ska man bli lokalkändis för en dag. Tydligen hade någon tipsat TA om att jag skulle iväg på utbildning. Så de har ringt och jagat mig i dagarna 4 och talat in en massa meddelande om en intervju. Jag ignorerade dem först men Magnus tyckte jag skulle ställa upp och samtidigt promota Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet - och det är där jag själv kommer ifrån från början, var ju till och med rekryteringsansvarig en tid. Så jag ringde tillbaka och krävde samtidigt att få veta vem som "angett" mig. Det ville de inte säga men däremot ville de ha en intervju. Tydligen måste de skydda sina källor :)

Men jag gjorde dealen intervju mot att få källan. Done deal! Så nu har jag talat mig varm för Försvarsutbildarna och Försvarsungdom och även slängt en guldspann över Sportsclub Oasen på Karbingatan som bistått mig med ett noga uttänkt kost och träningsschema av väldigt kompetent personal för att få mig i min bästa form någonsin ;) Tyvärr var de (TA) lite reserverade där med att man inte fick göra reklam i artiklarna. Men de skulle se vad  de kunde göra.

Så nu har jag gjort mitt för Försvarsungdom Trelleborg och Oasen och hoppas artiklen blir bra!. Skönt att vara 50 mil bort vid det laget den går i tryck och slippa alla kommentarer - lite blyg trots allt.. Litar inte helt på tidningar och journalister då det oftast står helt tokiga saker och saker man inte sagt eller saker tagna helt ur sitt sammanhang och som lätt kan misstolkas bara för att  de vill ha en "smidig" story. Det känns farligt.. Men TA är lokaltidningen och det känns som att de har ORAS - ordning reda ansvar & stil! 

Har dock krävt att få godkänna artiklen innan den går i tryck. Inte för att jag tror det skulle bli nåt helknasigt men man kan aldrig vara nog så försiktig när man förlitar sig på andras uppfattning och ord om det. Så vi får väl se! Kom på i efterhand att jag skulle ju kunnat skriva artikeln själv och mailat dem den och sedan hade de fått klippa och klistra efter deras intresse bara den röda tråden fanns kvar. Men nu är det gjort!

Denna bilden blir väl bra?

Lite förberedelser inför inryck nu på måndag (söndag). Det blev en hel del att inhandla trots allt: 

Har köpt en massa nya prylar:  Värmevantar att ha under försvarets handskar som enligt ryktesvägen skulle vara snuskigt kalla. Lite hygienprodukter har också införskaffats, för jag ska väl duscha där uppe nån gång. Världens minsta sötaste maglite att ha i fickan utan att ta plats. Öronproppar mot mina nya kamraters förmodade snarkningar. Nya hörlurar till min ipod - råkade ju ro över de gamla med rodden på gymmet. Crafts underställ då jag med säkerhet kommer att frysa röven av mig i Kvarn.

En massa drickor och smågodis att ha de kvällar vi är på logement, likaså snabbfrukost - jordnötter och russin om jag vill "sova länge" en morgon :D. Filtsulor till mina underbara men svindyra Crispi och Meindlkängor.. som jag säkert inte får använda ändå. Nya innetofflor - man får väl vara söt på fritiden. Dvs mellan 21.00 och nattning 21.30.

Jag har också fått en lumparpresent/kit av Alex: 2 snusnäsdukar till diverse användningsområde. Försvarets hudsalva - bra till det mesta: läppar, händer, fötter och går även att äta i nödfall om man inte skulle orka ta upp stormköket. En lånad balaklava - antagligen en livräddare under mina kommande 3 månader och även bra att ha om man skulle få för sig att råna en bank eller så. Ett extra pipskydd till AK4:an som antagligen behövs när virriga Denise har skjutit sönder sin egen :S. SUPER!!! Många tack till Alex!

Jag har även bunkrat klämmor och gummiband som tusan för att kunna hålla allt hår på plats under mössan - finns inget värre än en massa synligt hår i samband med uniform.. Håret är också klippt kortare - längre fram men kortare i nacken (minus 10-15 cm). Ville ha det så kort som möjligt men tillräckligt långt för att sätta upp det med gummiband. Lite frestad på att klippa det helt kort men det känns lite drastiskt för 3 månader. Så jag får se hur det funkar. Är samtidigt himla sugen på att prova en kortare frisyr. Kort men lite längd att göra småkuligt med i alla fall! Lite trist om man inte trivs bara.. tar ju ändå ett tag att få långt hår igen. Samtidigt så är det ju bara hår. Men om jag klipper det kort så vill jag ha en sådan frissa som typ Pink har här nedan, det tror jag hade varit lagom:



                       

                                    

Endast 1 vecka kvar till inryck.. dags att börja  packa och planera vad som ska med. Men det mesta får man ju där uppe. Tror det kommer att gå bra men kyla och snö är man inte van vid så det är jag en smula orolig för! Men man vänjer sig väl..?? och om inget annat så blir man väl härdad.. eller apatisk.

Utbildningsinnehållet ser i stora drag ut enligt följande:

V.3-5      Sjukvård och vapenutbildning
V.6         Grundläggande stridsutbildning
V.7-8      Fältveckor
V.9         Vapenutbildning: P-skott & Ksp
V.10       Skyddsvaktsutbildning
V.11-13  Fortsatt Stridsutbildning (strid i bebyggelse, grupps strid mm)
V.14-15  Fältveckor/slutövning

Ser väl lungt ut?




P-skott

Eftermiddagen och kvällen har avnjutits i goa vänners sällskap - inga mindre än Herr och Fru Griffin och en härlig lasagne gjord på råvaror från Linas matkasse som Linda och Sebastian prenumererar på. Naturligtvis lyckades jag stänka ner min hyffsat nya cremefärgade tröja med orange lasagnesås under tillagningen men fick nåt dundermedel på av Linda så nu ska den bara tvättas. Och jag kom precis på att tröjan ligger i en påse i bilen.. Fakk!!

En vän tipsade om humorprogrammet Hjälp. Det har jag helt missat då jag inte ser TV så ofta. Men guuud vad kul det var. Särskilt en av sketcherna var sjukt rolig. Här är Örjan Lax som tydligen har aggressionsproblem och han ska nu på blinddate. Så jäkla kul!!

Läser en bok just nu som heter "Brev till samhället" och handlar om Eric Ericson som skriver allehanda välformulerade och korrekta brev till olika myndigheter och företag om sina sällsynta idéer och bisarra förslag och sedan deras ofta hårda och ibland lite lustiga svar tillbaka. Det är en väldigt uppmuntande bok om man är lite nere och det känns som ett tag sedan jag skrattade så den var välkommen.

Man kan ju undra om killen är helt störd eller om han är jäkligt smart men bara har denna udda böjelse som hobby. Kan förstå att det är skitkul att vänta på brev med svar på störda skämt man skickat till nån. Det är ju humor i det. Här kommer ett smakprov:

Att Wella
För ungefär tre veckor sedan tvättade jag min systers hund i Wella schampo. Schamponeringen gick utmärkt och hunden tycktes gilla shampot vilket för mig var en mkt positiv överraskning. Men det är inte anledningen till detta brev. En vecka efter schamponeringen började hunden tugga fradga och uppträda mkt obehagligt och aggresivt vilket hunden aldrig gjort tidigare. Men det hemska var att hunden avled efter ytterliage några dygn. jag är övertygad om att hundens död var en effekt av schamponeringen och kräver härmed en förklaring från er. Om ert schampo innehåller ämnen som kan skada djur så anser jag att det är er skyldighet  att ha ngn form av varningstext på förpackningen, precis som det är på cigarettpkt. Hälsningar Eric Ericson


Svar: Hej Eric! Tack för ditt brev. Jag beklagar djupt att din systers hund har gått bort så plötsligt. Dessvärre kan det inte bero på att hunden har tvättats med wella schampo. Våra produkter genomgår ingående prover innan de godkänns för försäljning på marknaden och varningstexter för ngt liknand du beskriver är därför inte aktuellt.

Jag hoppas ni hann uppsöka veterinär uinnan hunden gick bort då att tugga fradga och uppträda aggressivt för mig, som lekman, låter som tecken på rabies som dessutom kan framkalla snabba dödsfall. Jag beklagar återigen det som hänt er systers hund men kan tyvärr inte hjälpa er vidare. Mvh Wella...

HAHAHAHAHAHAHAHA!!!

Så blev det 2010. Nya året firades in med goa vänners sällskap och en massa go mat och dricka. På menyn stod Myrstack med salta kex och svart rom, Medelhavsbuffé från Systrar och bönor innehållandes parmarullar fyllda men en smaskig oströra, minipajer, melon med passionsfrukt, gravad lax med lime och parmesan, kycklingfilé med salami och en god pastasallad med oliver feta, pesto och annat gott. Till detta severades sås och hemmabakat grekiskt lantbröd. Efterrätten bestod av en mintig frusen cheesecake gjord på After eight. Mycket god om jag själv får säga det ;) 

Som vanligt blev det en supertrevlig kväll när vi alla samlas. Ett kompisgäng som vårt får man leta efter och jag är så innerligt tacksam över att jag har er alla ihopa. Ni är så underbara och berikar mitt liv!! Kramar på er alla.

Tyvärr blev jag dålig igår kväll pga nån tråkig halsinfektion och fick  feberfrossa mitt i maten. Jag fick ta ett beslut: surrender or drink. Eftersom det var nyår och alla mina goa vänner var här så fanns det egentligen bara ett val! Och nu kan förresten denna damen blanda caipirihñas utan dess like hädanefter! Några fler bilder finns på Lindas sida - däribland 2009 års snyggaste bild på mig!!

Lugnet före stormen och ommöblering på hög nivå







Champagnedags 00.00 (en enda klunk till mig för sakens skull..)



Magnus & Theres från Malmö (snart Trelleborgsbor dock)



Ina & Joakim från Staffanstorp (snart Trelleborgsbor de med)



Herr och fru Griffin från Malmö



Trullson från underbara Östersund och den febersjuka.



Magnus från hålan och Annika från Åhus (snart Trelleborgare hon med gissar vi på..)



Björn och den febersjuka som tydligen lider av nåt mer än bara feber..



Frusna skånejäntor  - nr 1, 2 & 4 (den krassliga hade vett nog att ta på thermobyxor)



Magnus, Theres, Ina, Jocke, Denise & Linda



Kramkalas



Sängfösaren som värmde gott!



Gott nytt år!

Den här inspelningen är helt otrolig. Man ska ta hela tiden på sig att se den, ca 8 min för att få något ut av den och för tillgodogöra sig hela sammanhanget. Tjejen målar upp en krigshistoria (WW2) inriktat på en av många relationer med bara sand, sina händer och musik.  Krigets lidande, sorg och kärlek. Se den. Men se den bara om du ser hela.