***

Det är så härligt med sommar men med den så kommer bitar som faktiskt är ganska plågsamma och som man påminns om på nytt varje säsong. En av dessa saker är minigolf. Hata minigolf!! Det ser mysigt ut och verkar trevligt. I ca 15 minuter. Sen klarar jag inte av mer. Jag vet exakt hur det blir ändå lyckas jag övertalas varje år att spela den här hemska golfen. Ungefär vid bana 8 börjar jag bli ordentligt rastlös och irriterad för att det går för sakta och det känns som om små myror börja klättra innanför skinnet på en.

Och ju fler banor man spelar dessto saktare går det för då blir det svårare och svårare och alla ska slå 7 jäkla slag på varenda bana medans alla andra frustrerat står och väntar... och så ser man att det är typ 10-12 banor kvar! Så ska första mannen av sisådär 5-6 stycken slå, och slå och slå och slå och slå och så åker bollen långt åt helsike och man står där och tittar och väntar på att den letats upp i gräset och sedan när den äntligen är funnen ska den placeras så noga och rätt i den lilla "fållan" på banan, och sedan ska det slås igen och slås en gång till, och ytterligare en gång till.

När detta hemska scenario äntligen är över och det kryper i hela kroppen och jag vill slänga klubban åt helsike och gå och bada eller nåt så är det bara nästas tur. Nr 2 av 5-6 stycken. Slå och slå och slå.. och det här är bara bana nummer 9 av typ 20.. Det är då man skulle vilja vara japan och begå harakiri... Seriöst.

Dalabadet
- mycket bättre att njuta här nere än att plågas uppe vid minigolfen!