Cash is King!
@ Cityterminalen
Jag har aldrig tyckt att jag har passat i uniform men fy fasen vad snygg jag är i ökenuniformen!! Tur man får äran att bära den ett halvt år framöver! På anhörigdagen hade vi bjudit våra nära och kära till Livgardet för att visa upp vårt förband. Min dag började med att bistå Travel på Cityterminalen för att lotsa anhöriga på rätt bussar.
Vi var där i god tid innna de anhöriga strömmade till och den första person vi stöter på inne på terminalen stegar direkt fram till mig och ifrågasätter min uppgift som soldat. Han undrade aggressivt om jag tyckte om att kriga. Jag blev paff! Vad svarar man på det? "JAAA JAG TYCKER OM ATT DÖDA!!". Jag fann mig dock rätt snabbt och sa som det var. Att jag föredrar att arbeta för fred och människors trygghet. Han fann det nog provocerande och började käfta. Jag klappade honom överlägset på axeln och sade lite myndigt men väldigt vänligt och lungt att det fick stå för honom, sedan gick jag därifrån. Inte lönt att diskutera med sådana människor...
@ Cityterminalen
Vem bråkar med en sådan snygging??
S"A"S
Idag, en hel del år senare får jag stå ut med samma sak. Denna gången är det SAS som står för övningen - VARENDA MÅNDAG OCH FREDAG!! SAS och deras jäkla säkerhetsgenomgång. Inte kan man undvika den heller då de skruvar upp högtalarna på max för att inte ens veteranerna ska få slippa höra. Det är deras sätt att ge igen på usla arbetsvillkor och frustration för att ingen vill ha dem längre när de passerat 30.. "Nu jävlar ska de få!" En säkerhetsgenomgång på så hög olym att den ekar kvar 2-3 dagar i form av nån bisarr tinnitus.
I vilket fall som helst så har jag noterat att när de kör igång den där jäkla speakerphonen så infinner sig samma känsla av iriitation och kryp i kroppen som vid fångmomentet.. Min slutsats är att SAS nog är sprunget ur nåt annan mer militärisk organisation med tanke på deras väluttänkta stridsteknik mot resenärerna. De har nog bara lagt till ett "A" mitt i för att inte röja sig.. det är vad jag tror.
Se, di de dära taxichaffisarna
Men de flesta chaffisarna har jag haft intressanta möten med. En svensk chaufför som kört mig ett par gånger har lärt mig allt om hur det fungerar som egen företagare på taxibolag. Intressant. Det visste jag inte och hade ingen koll på alls att det fungerade så. En annan chaufför som jag träffade i Stockholm kom från Grekland och berättade hur han kommit hit och hur hans familjs situation var nu. Det visade sig att han hade bott i Trelleborg under sin ungdomstid och visste mycket väl vart jag bodde och hur stan såg ut. Det var kul! Och han försökte med gott hjärta att få mig att välja Grekland nästa gång jag ska på semester.
En annan chaufför från sydamerika lärde mig allt om hur man skiljer ut olika spanska dialekter från varandra och hur de avslöjar från vilket spansktalande land man kommer ifrån. Han hade så mkt att berätta om viner och hur de geografiska förhållandena påverkar vinkvaliteten och om alla intressanta människor han träffat som chaufför så han körde i 60 hela vägen från Sturup till Trelleborg för att hinna berätta så mkt som möjligt. Det var kö bakom.. men det var rätt trevligt och jag hade ingen tid att passa så jag lät honom hållas.
Ytterligare en annan chaffis bröt på ryska och såg ut som en avdankad maffiasnubbe vid namn vladimir. Han vägrade säga ett ljud under hela resan och jag ville inte bli mördad på vägen så jag satt tyst och stilla och stirrade på samma punkt under hela resan. Det var mindre trevligt.
Mannen jag åkte med sist var jättetrevlig och go, men jag kommer inte ihåg varifrån han var men han blev så glad över vårt samtal och rörd över att jag skulle åka iväg till Afghanistan att han tog mig i hand när han lämnade av mig och gav mig en tafatt kram. Jag var nog inte bara en anonym kund längre som skulle köras från punkt A till B, jag var en människa som också hade en historia. Precis som chaffisarna också är. Och människor gör mig nyfiken :)
Som sagt.. URdumma Stockholmare..
Ännu en ENORM bekräftelse på mina fördomar.. dags för dem att börja jobba för att bevisa morsatsen.
Skulle till Karlberg för testledarutbildning FM FysS. Då vi fick köra i ottan innan matslen öppnade, så åkte vi inom McDonalds någonstans i Stockholm för snabb (urdålig..) frukost i brist på annat. Jag väljer en egg McMuffinmeny bestående av:
1 st EggMcmuffin (nån bulle med ägg i)
1 st yoggi
1 st Tropicana juice
1 st kopp kaffe.
Kostnad 35 Kronor!
Men då jag inte dricker kaffe så säger jag att jag vill ha den menyn men att de kan behålla kaffet. Vettigast eller hur? MEN NÄÄÄÄ.. tydligen inte. Jag betalar och inser sedan att jag betalt 36:-. Gör absolut inget, men jag undrar om de skrivit fel på skylten där det står 35:-
Killen i kassan svarar att det inte längre är en meny jag har valt då jag inte vill ha kaffet utan att jag måste betala sakerna var för sig och det blir då 36 Kronor.. Jag svarar att jag visst vill ha menyn men det är slöseri att hälla upp kaffet då jag inte dricker det så de kan behålla det till nästa kund och således spara både kaffe och miljön. Men NEJ.. se det gick inte. "För det är ju faktiskt ingen meny längre då jag inte tar kaffet" blir jag bestämt meddelad.
Jag ska inte berätta hur arg jag blev men han vägrade att ge sig. Tur för killen att där var en disk emellan. Visst 1 kronan är inget att bråka om men principen är värd allt bråk i världen tycker jag - helt otroligt vilket korkat resonemang! Sitter här och blir arg igen nu! VAFAN! Skulle jag ha beställt kaffet för att sedan hälla ut det?!
Anhörigblogg FS20
Nu är äntligen anhörigbloggen till FS20 - utlandsstyrkan Afghanistan, up and running!
Den kommer att fyllas på med lite mer text när styrkan har roterat ner, vilket sker om 4 veckor. COUNTDOWN!
Till Bloggen!
Kavallerikung!
En förhandsgranskning på min framtida son, haha!
Intressant nyhetsinslag
Det är så det är..
FYS-dag
Vi började morgonen med 1 mils orientering - månadens bana. Tog sin lilla stund.. Men så kul det var! Älskar orientering! Man springer i underbar skog och hoppar över stock och sten och tar sig fram över stigar och under granar och mellan stenar. Explosiv löpning för att sedan återhämta sig snabbt medans man läser kartan ellr klipper kontrollen. Irriterande dock när man är på hyffsat rätt ställe men inte ser kontrollen "för alla träden".. då är det bra att vara ett par som orienterar ihop. Men är man duktig ska man kunna pejla in exakt på kartan och snabbt hitta själv. Får öva lite! Sprang med J på G2 och vi hade askul ihop. Samma man jag bryskt sa åt att banta under SIB-momentet! Temat under orienteringen blev otippat "prinsesstårta" efter en timmes löpning då kroppen önskade påfyllning av snabba kolhydrater och gav känningar efter sådana söta godsaker.
När vi kom tillbaka var det snabbt på med motoroverallen och stridsutrustningen ovan de svettiga orienteringskläderna för att rusa till kassun och hämta vapnet. Mot hinderbanan efter löpning runt löparbanan! Så sjukt jobbiga hinder!! Många av dem nådde jag knappt upp till och dessa skulle man över.. med utrustning och allt. Jag var nog bäst på krälhindert då jag nyttjade min storlek till en fördel för en gångs skull! Men det var kul att prova på. Vi gjorde alla hinderna trots att de tagit bort nåhra då de anses för höga/farliga. Tjejer får tydligen inte utföra ett par av hinderna då våra höfter tar skada?
Efter lunchen var det PEK skytte på skjutbanan med AK5:an under hög puls. Vilket betydde mer fys. Springa 100 m bak med utrustning, sedan fram igen, göra 10 armhävningar, 10 höga upphopp and so on för att sedan skjuta mål med olika övningar i samma stil som pistolskyttet. Gissa om man sov gott den natten!
www.försvarsmakten.se
Hinderbanan finns som tävlingsgren men utföres då i fyskläder och
av betydligt mer atletiska människor än mig, haha!
Basker av..
Sade vid middagstid idag, då vi som vanligt diskuterade situationen i Afghanistan, att snart smäller det.. Och det gjorde det. Tankarna går till FS19 och de anhöriga till K. Wallin
Svensk stupad i Afghanistan
En dödsruna!
"I dag sörjer vi en gammal kär vän som gått hädan, Sunt Förnuft, som levt med oss i många år. Ingen är helt säker på hur gammal Sunt Förnuft egentligen var eftersom födelsedata sedan länge förlorats i en byråkratisk utrensning.
Sunt Förnuft kommer att bli ihågkommen för att ha skapat sådana värdefulla uttryck som: "Det är klokt att gå in när det regnar", "Det är tidiga fåglar som får den bästa masken", "Livet är inte alltid rättvist, och det KAN vara mitt fel"
Sunt Förnuft levde efter enkla, sunda ekonomiska regler: "Gör inte av med mer pengar än du tjänar!" och trovärdiga stadgar: "Vuxna – inte barn - har ansvaret."
Sunt Förnufts hälsa började försämras snabbt när välmenande men betungande regler sattes i system. "Rapportering av att en 6-årig pojke anklagats för sexuellt ofredande när han pussade en klasskamrat".
"Tonåringar relegerade från skolan när de använde munvatten efter lunchen".
"En lärare förlorade arbetet för att ha gett en bångstyrig elev en reprimand" Allt detta försämrade Sunt Förnuft.
Sunt Förnuft tappade fotfästet när föräldrar attackerade lärare för att de gjorde det jobb som de själva misslyckats med för att skapa disciplin hos stökiga elever.
Läget förvärrades när skolan tvingades ha föräldrars tillstånd för att ge en
elev solkräm eller huvudvärkstablett men förvägrades att meddela föräldrar
när en elev blev gravid och önskade abort.
Sunt Förnuft förlorade livsviljan när kyrkorna blev affärsdrivande och kriminella blev bättre omhändertagna än deras offer.
Sunt Förnuft blev helt ställd när du inte får försvara dig mot en inbrottstjuv i ditt eget hem och tjuven kan stämma dig för övervåld.
Sunt Förnuft gav slutligen upp och ville inte leva mer när en person inte kunde förstå att en ångande kopp kaffe var het – spillde den i knäet – och fick ett enormt skadestånd.
Sunt Förnuft föregicks i döden av sina föräldrar, SANNING och FÖRTROENDE- sin livspartner GOTT OMDÖME, dottern ANSVAR och sonen FÖRNUFT.
Sunt Förnuft överlevdes av 4 styvbröder: "JAG VET MINA RÄTTIGHETER", "JAG VILL HA DET NU!", "DET ÄR NÅ'N ANNANS FEL" och "JAG ÄR ETT OFFER"
Det var inte så många som deltog vid begravningen eftersom få förstod att Sunt Förnuft var borta för alltid.
Om du fortfarande minns Sunt Förnuft skicka detta vidare – om INTE – gör som de flesta – INGENTING."
Testledare FM FysS
Har utbildats till testledare FM FysS* på Karlberg under denna vecka! Dock inom utvalda bitar då vår utbildning på gardet inte gav utrymme till mer. Och behov av att testleda i simning är knappast lönt då det inte finns nån bassäng på campen i Afghanistan. Det blev på Fälttestet, 3 km, Beeptestet och på Multitestet. Givetvis skulle vi själva genomföra alla testerna som vi skulle bli testledare för. Vilket betydde fälttestet IGEN..
Då alla var officerare och många på nån athlet eller elitnivå så kan jag utan tvekan säga att jag tillhörde bottenskiktet haha! Men det var extra drivande och jag nådde nya personliga mål i fälttestet som jag blev stolt över. Jag sprang HELA fälttestet utan att stanna en enda gång vilket är en klar förbättring och inget jag hade kunnat gissa att jag skulle klarar av överhuvudtaget och därmed 35 sekunder snabbare än sist! Sista varvet gick dock sakta. Steglängden var obefintlig - en fot framför den andra. Ett steg till..ett steg till.. Pannben med andra ord.
Multitestet hade jag en föraning om att det skulle gå bra. 5 olika styrkeövningar som gav olika poäng. Sit-ups, armhävningar, rygghäng, armhäng och upphopp. Är det nåt jag är bra på så är det att gymma så det här var övningar för mig. Dock ej upphoppet då min längd hämmar mig ordentligt. Mitt mål var att slå Björn och det lyckades jag med. Jag lyckades få poäng så jag hamnade i översta kategorin..hur nu det gick till. Dvs över godkänt för personal och enhet med inriktning på jägartjänst eller motsvarande. Dock är detta bara ett test av många olika och den kategorin är jag ljusår ifrån när det tex gäller fälttestet. Tror knappast att jag hade överlevt eller varit lämplig till en tjänst där utrustningen väger lika mycket som jag gör..
*FM FysS är en förkortning av Försvarsmaktens Fysiska Standard som är Försvarsmaktens (FM) modell att kvalitetssäkra den fysiska prestationsförmågan. FM FysS består av en grundnivå samt av tilläggskrav för vissa befattningar där en specifik fysisk prestationsförmåga erfordras.
Karlbergs Slott by day
Karlbergs Slott by night
Karlbergs Slott by Denise
Denise by Karlberg Slott
SIB
Efter pistolskyttet blev det övningar på PF-banorna (PersonligFärdighet) med AK5:an. Det var tre olika banor där man på tid och snabb hastighet skulle röra sig och utföra olika uppgifter i en följd. På en av banorna - den lätta, skulle man springa fram en viss sträcka och bekämpa ett sab mål (plåtfigurer som faller när de träffas). Springa vidare och göra samma knästående, vidare och liggandes vid nästa punkt. Därefter fram till en vägg, kasta handgranat för att vidare igen och bekämpa sista målet. Detta med för få skott givetvis så att man vid lämpligt tillfälle skulle tvingas göra magasinsbyte.
På andra banan skulle man dessutom krypa under låga hinder några meter och ta sig över en mur! Och på tredje banan var där moment där man tvingades växla snabbt med att skjuta från "fel" axel med "fel" hand, fram och tillbaka vid olika hinder. Svårt men skitkul och välbehövlig färdighetsträning!!
Vi har även haft SIB (strid i bebyggelse) för att sedan avsluta med en storövning i Sib med skademoment och släpande av skadad. Helt sjukt vad folk väger med plattorna i. Har fått ut de keramiska övningsplattorna till skyddsvästen som ska ta kulorna för oss i Afghanistan. Men det är as till att väga. Förutom de 25 kg man redan bär så blir det 15 kg till med plattorna. Så en 90 kg tung kille (inte ovanligt i staben om jag säger så..) väger helt plötsligt 40 kg mer och att lilla jag ska släpa bort 130 kg är ganska tuff utmaning. JAg slet, och drog och svor och skällde och kom ingenstans..Till sist sa (skrek?) jag i frustration nåt i stil med; BANTA ELLER DÖ DIN JÄVEL!!!
Praktiska veckor
Efter en massa teori och powerpointsslidar var det riktigt skönt att komma ut på skjutbanor och SIB-byar för lite riktig soldatgöra förra veckan! Då jag inte använt pistolen innan blev jag indelad i nybörjargruppen och vi sköt olika PEK-övningar och det var riktigt roligt! Tex:
* Två snabba skott, ner på knä, byta magasin och två nya skott mellan två visselsignaler.
* Ett huvudskott, ett bålskott, ett knäskott, ner på knä, byte av magasin därefter ett nytt huvudskott, ett bålskott och ett knäskott.
Stressigt men SUPERKUL och bra färdighetsträning! Fick beröm för mitt pistolskytte och jag blev inte lite nöjd när han sa att jag var för bra för att få lov att vara med. STORT leende!! Förevigade såklart mina två huvudskott på bild då jag blev så nöjd med mitt resultat.
Resultatet efter moment två i texten ovan.
Ett huvudskott, ett bålskott, ett knäskott. Ner på knä och om igen.
Oj, oj, oj, vilken krater det blev! Så synd på figuren då.. NOT!
Läkerolbefäl
Hur man springer vilse vid K1
Då vart man tillbaka till iskalla K1.. Kavallerikasern. Där man duschar nere i fängelsehålorna (källaren) bakom pansardörrar med kodlås. Här är ruskigt slitet och runt 15 grader inomhus. Men utanpå är det en enorm pampig och vacker byggnad. Här tränar man till den beridna högvakten och det finns hästar och hästskit överallt.
Utanför K1 finns massor av löparterräng och fysar gör vi ju. Så vi samlades vid spåren och bestämde att vi skulle träffas 18.30 igen men springa enskilt. Elljusspåret skulle gå i en fast bana på ca 2 km. Lagom med 3 sådana varv tänkte jag. Men mitt lokalsinne är som det är och första varvet blev ett eget påhittat varv lite här och lite där då där finns massor med olika spår och gångar som korsade varandra och förvirringen blev total. Men jag kom tillbaka till ursprungsplatsen igen och insåg att det inte blev som tänkt men att det funkade ändå. Lagom med ett lika dant varv till. Efter halva gick det utför. Ordentligt. Och då menar jag inte i form av höjdskillnader som här tyvärr är gott om..
Blev förvirrad över vilket spår jag tidigare tagit och valde fel. Helt fel. Sprang långtutöver och runt den tänkta banan och kom till sist ut inne i stan någonstans. Det är här jag borde vänt och sprungit tillbaka den väg jag kom ifrån.. men jag tyckte att jag hade koll på vart jag var ungefär och att jag "bara" behövde komma runt nästa byggnadskomlex så skulle jag komma in på löparspåren igen. Säkert.
Sprang och sprang, och sprang, över torg, längs gator och över campus till Tekniska högskolan och längs gator igen. Men till sist kom jag in i skogsmiljlön igen efter att förföljt en löparklädd människa med förhoppning om att han skulle in till spåren. Vilket tempo männiksan hade! Och som att det skulle hjälpa mig. Det blev bara värre. Helt vilse i skogen och ingen koll överhuvudtaget vart jag var. Klockan blev långt över 18.30 och det gick spår hit och dit och överallt och jag hade inte ens koll på om jag sprang mot rätt håll ens. Ingen var där att fråga.. Hittade nån jag fick frågat till slut men de visste inget om K1..
Såg en parkerad buss på ena sidan i utkanten av löparspåren vid nåt tillfälle. Efter en kvarts ihärdigt kutande (ngt stressad!) så såg jag bussen igen - fast från andra hållet! Vad i helvete!! Jag gissar på att jag irrade omkring i en mil eller nåt innan jag till sist kände igen mig igen. Lerig till knäna och adrenalinfylld som få nådde jag K1 där det bara var att krypa till korset under höga skratt från mina kamrater.
Har självinsikt nog att inse mitt urdåliga lokalsinne och orientering utan karta men jag är faktiskt grymt imponerad över att jag lyckades springa konstant i backe upp och backe ner med det höga tempo jag faktiskt hade. Lite panik och adrenalin gör tydligen mycket!
Kavallerikasern, K1
Fälttestet
Så vart det det där grymma fälttestet*.. Tack o lov hade jag ett giltigt resultat på 13.20 från i våras när vi sprang i Kvarn så jag slapp pressen. Men av någon anledning så fick jag för mig att jag skulle springa det i igen.
Vilket jag förbannade mig själv för, när jag var inne på tredje tunga varvet av fem och ett halvt. Min kamrater tyckte dessutom att jag borde undersökas mentalt då man inte gör fälttestet frivilligt. Men det är ju bra träning tänkte jag. Hade dock sämre tid denna gången - nästan en minut sämre (!). Det tror jag var tack vare att jag inte hade piskan på ryggen och tog det lite lugnare, bara för att jag kunde. Var inte alls lika trött som i Kvarn efteråt och hade så gott med ork kvar att jag kunde spurta i mål. Så lite besviken blev jag på mig själv över att jag inte pressade mig mer, så jag ska nog springa igen om ett par veckor.
* Fälttestet är ett löptest på 2 km med full stridsutrustning. Dvs kängor, uniform/motoroverall, hjälm, 1-2 liter vatten, skyddsväst, stridsväst med vapentillbehör och magasin, och ditt vapen såklart - Ak5. En sammanlagd vikt på ca 20 kg kom vi fram till efter att räknat på det. Godkänd tid för detta varierar beroende på vilken befattning man har. Skyttesoldaterna har 12.30, medic har 13.30 och staben har 15 minuter på sig.
Före Före Under Efter
Inryckningsveckan
Efter en vecka på HRC och övernattning i sletna och iskalla K1 så vart det äntligen dags för inryck på Livgardet. Veckans fasa var inte alla vaccinationssprutor mot rabies och allt annat värdsligt skit. Det var det grymma fälttestet.. Men det överlevdes det med och över lag var det en rolig vecka med praktiska utbildningar vilket jag tycker om!
Veckans överraskning kom när jag äntrade vapenvårdslokalen för Ak5 utbildning. Vem står inte där och flinar, om inte en gammal fänrik från förr!! Blev smått överrumplad och svor högt, samtidigt som jag inte kunde låta bli att skratta. Här är man i stockholm och nock fan ska man bli förföljd dit! Ingenstans slipper man de där fänrikarna.. Men det var rätt kul samtidigt, för saknaden från Kvarn har varit enormt stor och det var trevligt att få gå under en av fänrikarna igen en hel vecka. Och det säger inte LITE. Hade dock nytta av vår relation när det blev beslutat att jag och en del andra inte skulle få nån pistol pga besparingar och därmed ingen utbildning heller. Då det visade sig att fänriken skulle hålla i utbildningen så vart det bara att fråga snällt och sedan glida in i raden bland de andra tursamma! Så kul!!
Under veckan var det också täthetsprov skyddsmask i gaskammaren och olika brandövningar. Fänriken skötte den liggande dockan. På hans station ställde jag mig strategiskt först i kön - vilket gör det lättast att släcka, då dockan inte blivit varm än och inte har så mkt bensin på sig. Fänriken flinade så där lite elakt som bara fänriken kan och bytte medvetet håll på kön så att jag hamnade sist. Anmärkte på att det var med flit det där, och han svarade med att jag minsann skulle få det extra svårt! När det sen äntligen blev min tur så tittade han på mig, flinade ännu mer, och dränkte sedan in dockan i bensin från topp till tå. Och vid det laget var den uppvärmd så pass att den självantände. Var så god Zahn!! Tack Fänrik..
Funderar på tåg
Jaha.. väntetid på Arland igen.. Tack o lov för internet!
Upplever att de är lite snällare i säkerhetskontrollerna här på Arlanda än på Sturup och tänkte att det inte skulle bli några problem idag då jag vidtagit noga uttänkta säkerhetsåtgärder. Jag tog mig nämligen bryet att checka in mitt bagage! Och allt tänkbart som skulle kunna stoppa mig i kontrollen lades ner däri!! Safe to go!! Trodde jag..
Nock fan började det tjuta när jag gick igenom kontrollen och jag kunde inte för mitt liv begripa vad det skulle vara för jag hade INGET på mig som skulle kunna ge utslag. Hade t.o.m en sekunds tanke på nåt främmande alienimplantat jag inte visste om men sedan tog den förnuftiga hjärnhalvan över och jag förklarade vänligt, men bestämt för tanten, medans hon visiterade mig, att jag har INGET SOM KAN PIPA!!!DET ÄR OMÖJLIGT!!!
Stickprov.. säger hon då.
"Cursed" säger jag..
